06 mars, 2025
Hur påverkar HD förbjud mot rättdatabaser bakgrundskontroll företag?
Nyligen har Högsta domstolen (HD) i Sverige fattat beslut som kraftigt påverkar möjligheten att använda rättsdatabaser för att tillhandahålla brottmålsdomar till allmänheten och företag. Dessa avgöranden har väckt betydande oro inom näringslivet och bland arbetsgivare, då de försvårar möjligheten att genomföra effektiva bakgrundskontroller vid rekryteringar.
Bakgrund till HD:s beslut
Den 25 februari 2025 meddelade HD beslut i två mål där nyhetsbyråer och företag som tillhandahåller bakgrundskontroller hade begärt ut stora mängder domar och andra handlingar i brottmål från hovrätten. Hovrätten hade lämnat ut handlingarna med förbehåll som begränsade möjligheten att vidarebefordra eller utnyttja uppgifterna.
HD konstaterade att EU:s dataskyddsförordning (GDPR) kan påverka sekretessen för personuppgifter i brottmålsdomar, även inom det grundlagsskyddade området. Domstolen ansåg att den ordning som lagstiftaren velat uppnå inte är förenlig med GDPR och att det därför krävs lagstiftningsåtgärder för att balansera yttrande- och informationsfriheten mot dataskyddet.
Konsekvenser för bakgrundskontroller
Beslutet innebär att företag som Verifiera, vilka specialiserar sig på bakgrundskontroller, inte längre kan bedriva sin verksamhet på samma sätt som tidigare. Gunnar Axén, styrelseordförande för Verifiera, uttrycker oro över att beslutet gynnar kriminella som nu lättare kan infiltrera företag och myndigheter. Han menar att det i praktiken blir omöjligt för både företag, myndigheter och enskilda att genomföra effektiva bakgrundskontroller, vilket försvårar arbetet med att förebygga brott och försvagar journalisters möjligheter att granska kriminella.
Även Almega, en arbetsgivarorganisation, uttrycker oro över beslutets inverkan på arbetsgivares möjligheter att genomföra bakgrundskontroller vid rekryteringar. De påpekar att den organiserade brottsligheten har riktat in sig mot företag och att HD:s beslut försvårar företagens möjligheter att skydda sig mot sådan infiltration.
Leo Kischinowsky, regional sales manager tycker till.
”Stor seger för de kriminella!” enligt Gunnar Axén … Eller?
Äntligen får de kriminella slippa den fruktansvärda bördan att få sina domar öppet publicerade för allmän beskådan. Vilken lättnad för dem! Stackars alla nyfikna grannar och privatspanare – vad ska de nu göra med sin fritid?
Men låt oss vara ärliga: det här handlar ju inte om att skydda de kriminella. Det handlar om oss andra – de 99 % (give or take) av oss som INTE blev lagförda för brott förra året (eller tidigare i livet).
Det verkliga problemet? Inte att dessa databaser existerar, utan att vem som helst har kunnat sprida känsliga uppgifter om vem som helst, helt utan kontroll. Det strider mot både svensk lagstiftning och GDPR.
Lösningen är enkel: reglera vilka företag som får hantera denna information och på vilka villkor. Seriösa aktörer, som genomför bakgrundskontroller på uppdrag av företag, behöver ha tillgång till denna data – men det ska inte vara en vilda västern för var och en med en internetuppkoppling. ”
