✔ Kontrollera belastningsregister   ✔ Snabb kontrollprocess   ✔ Tryggt och säkert (ISO)

Offentlighetsprincipens framtid i Sverige: Vad händer efter HD:s förbud mot rättsdatabaser?

Calendar Icon 07 augusti, 2025

Offentlighetsprincipen har länge varit en grundsten i det svenska rättssamhället. Den garanterar insyn, ansvar och medborgarnas möjlighet att granska myndigheters arbete och är en viktig del i upprätthållandet av demokrati och rättssäkerhet. Men i kölvattnet av Högsta domstolens (HD:s) beslut att begränsa rättsdatabaser som Lexbase och Verifiera har frågan väckts: Är offentlighetsprincipen i fara?

Två kollegor pratar

I denna artikel går vi igenom vad HD:s beslut innebär för offentlighetsprincipens framtid i Sverige, hur detta påverkar tillgången till rättsinformation och vilka rättsliga och kulturella förändringar vi kan förvänta oss framöver. Vi lyfter även hur DISA arbetar för att anpassa sina tjänster inom bakgrundskontroll, särskilt med fokus på belastningsregister, för att fortsatt kunna erbjuda effektiva och lagliga lösningar till arbetsgivare, HR och rekryterare.

 

 

HD:s beslut – vad handlar det om?

Den 25 februari 2025 slog Högsta domstolen fast att det är olagligt att publicera domar ur det svenska rättssystemet på ett sätt som gör att individer kan identifieras via sökning på namn. Beslutet drabbar inte bara rättsdatabaser som Lexbase och Verifiera, utan även journalistiska plattformar som Acta Publica – en av DISAs samarbetspartners inom bakgrundskontroller.

Bakgrunden är en konflikt mellan offentlighetsprincipen och dataskyddslagstiftningen (GDPR), där HD valde att värna om individens integritet framför öppenheten. Detta har väckt starka reaktioner inom både media, rättsväsendet och näringslivet. Läs vår tidigare analys här.

 

 

Vad innebär det för offentlighetsprincipen?

Offentlighetsprincipen är inskriven i både tryckfrihetsförordningen och regeringsformen, och innebär att allmänheten har rätt att ta del av offentliga handlingar – inklusive domar. HD:s beslut förändrar inte denna grundläggande rättighet, men begränsar hur informationen får spridas digitalt. Det skapar ett glapp mellan vad som är teoretiskt tillgängligt och vad som i praktiken kan nås av medborgare, journalister och företag.

Flera aktörer, däribland professor Gunnar Axén, ansvarig utgivare för rättsdatabaserna Lexbase och Verifiera, har uttryckt oro över HD:s beslut - "Det här är den största inskränkningen av tryck- och yttrandefriheten och offentlighetsprincipen i modern tid." (Källa: Barometern).

 

 

Hur påverkar det arbetsgivare och HR?

För arbetsgivare och HR-personal som använder bakgrundskontroller som en del av sina rekryteringsprocesser kan det nya rättsläget skapa osäkerhet. Framför allt gäller det åtkomst till information om tidigare domar eller rättsprocesser – något som tidigare kunnat hämtas automatiserat från rättsdatabaser.

DISA har anpassat sina processer för att fortsatt kunna erbjuda tillförlitliga bakgrundskontroller, utan att kompromissa med rättssäkerhet eller gällande lagstiftning.

 

 

Våra lösningar: Så anpassar sig DISA

Trots förändringarna finns det vägar framåt. På DISA har vi identifierat två huvudsakliga lösningar för att fortsatt kunna erbjuda träffsäkra och lagliga bakgrundskontroller:

Vi begär nu i ökad utsträckning ut domar direkt från respektive domstol. Detta är en mer tidskrävande process, men fullt möjlig enligt dagens lagstiftning och fortsatt förankrad i offentlighetsprincipen. För kunden innebär det längre handläggningstid – men fortfarande samma noggrannhet och rättssäkerhet.

Ett annat alternativ är att rättsdatabaser ombildas till journalistiska aktörer, vilket ger skydd under yttrandefrihetsgrundlagen. Då kan publicering av domar ske inom ramen för journalistisk verksamhet, vilket öppnar upp nya möjligheter för informationsinhämtning. Denna väg är dock juridiskt komplex och föremål för fortsatt prövning.

 

 

Vad händer nu – och vad betyder det för framtiden?

Offentlighetsprincipen kommer sannolikt att stå inför fler prövningar i takt med att integritetslagstiftningen skärps och digitaliseringen fortsätter. Men det finns också utrymme för politisk och juridisk utveckling. Justitieombudsmannen, flera journalistförbund och digitala rättighetsorganisationer har redan lyft behovet av att se över balansen mellan insyn och integritet i en digital tidsålder.

På DISA tror vi att förändringar skapar möjligheter. Vi kommer att fortsätta utveckla våra metoder och verktyg för att möta framtidens krav – med fokus på transparens, rättssäkerhet och kundnytta.

Hur än offentlighetsprincipens framtid kommer att utvecklas, står vi på DISA redo att anpassa oss. Genom att exempelvis begära ut domar manuellt från domstolar eller samarbeta med journalistiskt skyddade aktörer, kan vi även framöver erbjuda bakgrundskontroller som uppfyller både juridiska krav och våra kunders behov. Med tjänster som bakgrundskontroll av belastningsregister hjälper vi arbetsgivare att fatta trygga och välgrundade beslut – på ett rättssäkert sätt.