Vad tog vi med oss från Almedalen 2026?

Ett nytt regelverk för bakgrundskontroller

Regeringens pågående utredning om ett nytt regelverk för bakgrundskontroller blev en naturlig utgångspunkt i flera av de seminarier vi följde under Almedalsveckan. Diskussionerna kretsade kring hur offentliga och privata verksamheter kan skydda sig mot infiltration och otillbörlig påverkan, samtidigt som den personliga integriteten värnas.

Justitieminister Gunnar Strömmer lyfte fram infiltration och korruption som ett av de tre viktigaste områdena i det fortsatta arbetet mot organiserad brottslighet. Han betonade att både offentliga och privata verksamheter behöver bättre verktyg för att identifiera risker och att regeringen därför arbetar med ett tydligare lagstöd för bakgrundskontroller.

Dagens situation beskrivs som en rättslig gråzon. Gunnar Strömmer lyfte den rättsliga osäkerhet som uppstått efter bland annat HD:s avgörande om rättsdatabaser och JO:s kritik mot Södertälje kommuns bakgrundskontroller. Det finns en osäkerhet kring vilka bakgrundskontroller arbetsgivare får genomföra och hur information får användas. Samtidigt pekade flera på att seriösa leverantörer av bakgrundskontroller behöver tydligare spelregler för att kunna stödja arbetsgivare på ett rättssäkert sätt.

Organiserad brottslighet tar sig allt mer in i näringslivet

En återkommande bild under seminarierna var att organiserad brottslighet inte längre enbart är ett problem för rättsväsendet, men också offentliga verksamheter och näringslivet. Flera talare beskrev utvecklingen som ett hot mot den svenska samhällsmodellen, där kriminella nätverk försöker få tillgång till information, påverka beslut och utnyttja företag för att gynna sin egen verksamhet.

Insiderproblematik handlar därför om betydligt mer än att en enskild person med kriminella kopplingar får en anställning. Företag kan användas som verktyg för att komma åt samhällsviktiga funktioner, påverka upphandlingar, få tillgång till känslig information eller snedvrida konkurrensen. Konsekvensen blir att seriösa företag riskerar att konkurreras ut av aktörer som inte följer samma regler.

Flera talare lyfte också hur hotbilden förändrats i takt med digitaliseringen. "Data är det nya guldet", var ett återkommande budskap, vilket innebär att informationsstölder i många fall blivit mer värdefulla än traditionella egendomsbrott. Samtidigt innebär den snabba utvecklingen inom AI att den organiserade brottsligheten får nya möjligheter att agera mer effektivt och i större skala.

Bakgrundskontroller behöver bli en del av ett löpande säkerhetsarbete

En annan viktig poäng var att insiderhot sällan uppstår över en natt. En medarbetare behöver inte ha en kriminell avsikt när anställningen påbörjas. Riskbilden kan förändras över tid på grund av t.ex. ekonomiska problem eller otillbörlig påverkan. Det ställer högre krav på arbetsgivare att arbeta systematiskt med säkerhet, riskbedömning och säkerhetskultur, inte bara vid rekrytering utan under hela anställningen.

Justitieminister Gunnar Strömmer beskrev bakgrundskontroller som en central del i arbetet mot organiserad brottslighet och betonade behovet av ett tydligare lagstöd. Som han uttryckte det handlar det om att "skapa tydlighet i regelverket och ett ordentligt lagstöd för att kunna arbeta systematiskt med bakgrundskontroller."

En bakgrundskontroll vid rekrytering ger endast en ögonblicksbild av en individs aktuella situation. Den säger väldigt lite om vilka risker som kan uppstå senare under en anställning, exempelvis genom förändrade livsomständigheter, ekonomiska problem eller otillbörlig påverkan från kriminella nätverk.

Flera paneldeltagare betonade därför att bakgrundskontroller behöver ses som en del av ett kontinuerligt och riskbaserat säkerhetsarbete, särskilt i samhällskritiska verksamheter. Samtidigt underströks att löpande kontroller måste bygga på ett tydligt lagstöd och användas proportionerligt.

Bakgrundskontroller behöver kompletteras med ett aktivt säkerhetsarbete

Flera paneldeltagare betonade att bakgrundskontroller är ett viktigt verktyg, men att de aldrig kan ersätta ett systematiskt säkerhetsarbete. En bakgrundskontroll kan identifiera vissa risker, men den kan inte förutse allt. En medarbetare kan rekryteras och vid ett senare tillfälle bli utsatt för ekonomiska påtryckningar, rekryteras av kriminella nätverk eller hamna i en situation som förändrar riskbilden.

Man betonade vikten av säkerhetskultur, tydligt ledarskap och kontinuerlig riskhantering. Att arbeta förebyggande handlar också om att ha rätt behörighetsstyrning, utbilda medarbetare i att identifiera otillbörlig påverkan och skapa en kultur där det är naturligt att rapportera avvikelser.

Informationsdelning och samverkan blir avgörande

Ett annat återkommande tema under seminarierna var att arbetet mot organiserad brottslighet kräver ett närmare samarbete mellan myndigheter, kommuner och näringsliv. Flera talare menade att dagens hotbild ställer helt nya krav på hur information delas och hur olika aktörer samverkar.

Justitieminister Gunnar Strömmer lyfte informationsdelning som ett område där regeringen ser ett fortsatt behov av förändring. För att kunna identifiera och hantera risker behöver arbetsgivare, myndigheter och andra samhällsaktörer ha bättre förutsättningar att dela relevant information inom ramen för ett tydligt och rättssäkert regelverk.

Flera paneldeltagare pekade också på att kunskapen om den aktuella hotbilden fortfarande är otillräcklig. Om lägesbilden är ofullständig blir det svårare att sätta in rätt åtgärder och prioritera resurser där de gör störst nytta.