Vad är en intressekonflikt?
En intressekonflikt uppstår när personliga eller ekonomiska intressen riskerar att påverka beslut i arbetet. Det kan leda till att en person sätter egna intressen före organisationens bästa.
Vanliga exempel på intressekonflikter kan vara:
- externa uppdrag vid sidan av anställningen
- ägande eller engagemang i andra företag
- privata relationer till kunder, leverantörer eller samarbetspartners
- ekonomiska intressen som kan påverka beslut
- situationer där en medarbetare kan gynna sig själv eller närstående.
I vissa branscher, exempelvis inom finans, sjukvård, och offentlig sektor, ställs ofta särskilt höga krav på transparens och objektivitet.
Vad kan en intressekonflikt leda till?
En intressekonflikt innebär inte nödvändigtvis att någon har agerat felaktigt. Däremot kan den påverka hur beslut uppfattas och skapa osäkerhet kring en persons objektivitet.
Om intressekonflikter inte identifieras och hanteras i tid kan de leda till:
- Minskat förtroende från kunder, medarbetare och affärspartners.
- Risk för partiska eller ifrågasatta beslut.
- Skador på organisationens anseende.
- Interna konflikter och försämrad arbetsmiljö.
- Ekonomiska eller juridiska konsekvenser.
I verksamheter där transparens och integritet är särskilt viktiga kan även upplevda intressekonflikter få stor påverkan på förtroendet.
Lagstiftning kring intressekonflikter i Sverige
I Sverige finns ingen enskild lag som reglerar alla typer av intressekonflikter. I stället hanteras frågan genom flera olika regelverk beroende på roll, sektor och situation. Har du en specifik fråga eller fundering? Kontakta oss!
För anställda inom offentlig sektor finns regler om både jäv och bisysslor. Enligt förvaltningslagen (2017:900) får en person som är jävig inte delta i handläggningen av ett ärende. För anställda i offentlig sektor regleras bisysslor i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). En anställd får exempelvis inte ha ett uppdrag, företag eller annan sidoverksamhet som riskerar att rubba förtroendet för myndighetens opartiskhet eller skada dess anseende.
Exempel: En handläggare på en myndighet kan behöva avstå från ett styrelseuppdrag eller en konsultverksamhet om det finns en risk att allmänheten uppfattar att uppdraget påverkar personens tjänsteutövning.
För styrelseledamöter och verkställande direktörer finns jävsbestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551). Reglerna syftar till att säkerställa att beslut fattas i bolagets bästa intresse och inte påverkas av personliga eller ekonomiska intressen.
En styrelseledamot eller VD får exempelvis inte delta i beslut om avtal mellan bolaget och personen själv, eller i frågor där det finns en risk att det egna intresset står i konflikt med bolagets.
Exempel: En styrelseledamot som äger ett konsultbolag kan behöva avstå från att delta i beslut om att anlita den egna verksamheten som leverantör.
För privatanställda finns ingen generell lag som reglerar intressekonflikter. Däremot omfattas anställda av en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren, vilket har utvecklats genom arbetsrätten och Arbetsdomstolens praxis.
Det innebär att anställda förväntas agera i arbetsgivarens intresse och undvika situationer där egna ekonomiska intressen, sidoverksamheter eller externa uppdrag kan påverka arbetet. Många arbetsgivare har därför egna riktlinjer för bisysslor och intressekonflikter.
Exempel: En inköpsansvarig som samtidigt driver ett företag som säljer liknande tjänster kan hamna i en situation där intresset för den egna verksamheten konkurrerar med arbetsgivarens intressen.
Inom vissa branscher ställs särskilt höga krav på att identifiera, dokumentera och hantera intressekonflikter. Företag inom finanssektorn omfattas bland annat av lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och EU-regelverket MiFID II, medan revisorer omfattas av särskilda krav på oberoende enligt revisorslagen (2001:883).
Gemensamt för dessa verksamheter är att även upplevda intressekonflikter kan skada förtroendet för verksamheten. Därför finns ofta omfattande interna rutiner för att identifiera, dokumentera och hantera potentiella konflikter.
Exempel: En investeringsrådgivare får inte låta personliga ekonomiska intressen påverka rådgivningen till kunder. På samma sätt måste en revisor vara oberoende från de företag som granskas för att säkerställa objektivitet och förtroende.
Så kan organisationer förebygga intressekonflikter
Att identifiera en intressekonflikt är inte alltid enkelt. Därför behöver organisationer ha tydliga processer för att upptäcka, bedöma och hantera potentiella risker innan de påverkar verksamheten.
- Identifiera potentiella intressekonflikter
Det första steget är att kartlägga situationer där personliga, ekonomiska eller professionella intressen kan påverka beslut eller skapa intressekonflikter.
- Skapa en öppen dialog
Medarbetare och chefer bör regelbundet diskutera bisysslor, externa uppdrag och andra engagemang som kan ge upphov till intressekonflikter. En öppen dialog gör det lättare att upptäcka risker i tid.
- Bedöm riskerna
Alla intressekonflikter innebär inte att någon har gjort fel. Det är därför viktigt att bedöma om situationen faktiskt påverkar objektiviteten eller riskerar att skada förtroendet för verksamheten.
- Dokumentera och följ upp
När en potentiell intressekonflikt identifieras bör organisationen dokumentera bedömningen och de åtgärder som vidtas. Tydlig dokumentation skapar transparens och underlättar framtida uppföljning.
- Använd tydliga riktlinjer och kontroller
Uppförandekoder, jävsdeklarationer, bisysslepolicyer och bakgrundskontroller kan hjälpa organisationer att identifiera och hantera potentiella intressekonflikter innan de utvecklas till större problem.
Vill du skapa en tydlig screeningpolicy?
Många organisationer saknar tydliga riktlinjer för när och hur bakgrundskontroller ska genomföras. En väl genomtänkt screeningpolicy hjälper verksamheten att arbeta konsekvent, rättvist och i linje med gällande regelverk.
Bakgrundskontroller som kan bidra till att identifiera intressekonflikter
Intressekonflikter är inte alltid synliga vid en rekrytering eller inför ett samarbete. Genom rätt bakgrundskontroller kan organisationer få bättre insyn i exempelvis bolagsengagemang, externa uppdrag och andra förhållanden som kan vara relevanta för rollen.
Kontroll av bolagsengagemang
En kontroll av bolagsengagemang kan ge insyn i en persons styrelseuppdrag, ägarintressen och andra företagskopplingar. Informationen kan hjälpa arbetsgivare att identifiera potentiella intressekonflikter, exempelvis om en kandidat har engagemang i företag som är kunder, leverantörer, samarbetspartners eller konkurrenter till den egna verksamheten.
Kontrollen kan också synliggöra externa uppdrag och sidoverksamheter, vilket ger organisationer bättre förutsättningar att göra välgrundade bedömningar och hantera eventuella risker innan de påverkar verksamheten.
Försäkran om lämplighet och redbarhet
En försäkran om lämplighet och redbarhet ger kandidaten möjlighet att själv redovisa bisysslor, externa uppdrag och andra omständigheter som kan vara relevanta för rollen. Informationen kan bidra till ökad transparens och hjälpa arbetsgivare att identifiera potentiella intressekonflikter i ett tidigt skede.
Genom att ställa strukturerade frågor om exempelvis sidoverksamheter, styrelseuppdrag och andra engagemang får organisationen ett bättre underlag för att bedöma eventuella risker och säkerställa att kandidaten uppfyller verksamhetens krav på integritet och förtroende.
Behöver ni hjälp med bakgrundskontroller?
Är du osäker på vilka bakgrundskontroller som är relevanta för er verksamhet? Fyll i formuläret så hjälper vi dig att hitta rätt lösning.